På ytan är den tillfälliga halveringen av moms på livsmedel enkel. I praktiken pressas både handel och restauranger in i ett mer svårnavigerat landskap där samma produkt kan hamna i olika momsfack. Grant Thorntons moms- och redovisningsexperter guidar dig.

När regeringen presenterade budgeten för 2026 rönte punkten om tillfälligt sänkt livsmedelsmoms stor uppmärksamhet. Tilltaget välkomnas av många efter prisökningar på mat de senaste åren, samtidigt som kritiker menar att det är ett dyrt och ineffektivt sätt att stötta hushållens kassor.

Trots kritiken blir förslaget nu verklighet. Den 1 april 2026 träder den tillfälliga sänkningen av momsen på livsmedel i kraft. Till och med 31 december 2027 ska livsmedel i Sverige beskattas med 6 procent, jämfört med dagens 12 procent.

Regeländringen kan låta relativt enkel, men i praktiken uppstår en rad praktiska frågor för företag inom dagligvaruhandeln, restaurangbranschen och livsmedelsproduktion.

Pia Hedberg, Auktoriserad skatterådgivare och partner:

”Den stora utmaningen för företagen med den sänkta matmomsen är inte procentsatsen, utan att regelverket blir mer situationsbundet. Det ställer högre krav på klassificering, prissättning och kassahantering. De företag som inte tar frågan på allvar från start riskerar att behöva lägga mycket tid och resurser på att städa upp längre fram.”

Detta är de viktigaste delarna att känna till.

Vad omfattas av den sänkta momsen?

Precis som tidigare är det avgörande att fastställa vad som räknas som ett livsmedel. Begreppet omfattar både bearbetade och obearbetade produkter som är avsedda att ätas av människor. Hit räknas även kosttillskott och ämnen som tillförs maten under produktion och tillagning. Drycker som sprit, vin och starköl omfattas däremot inte, utan beskattas fortsatt med 25 procent.

 

Den nya momssatsen på 6 procent gäller i alla led – från tillverkare och grossister till detaljhandeln – för livsmedel som:

säljs i Sverige

köps in från andra EU‑länder

importeras från länder utanför EU

Företag som köper in livsmedel från utlandet behöver därför säkerställa att deras system även hanterar dessa transaktioner korrekt enligt de nya reglerna.

När börjar den nya momssatsen att gälla?

Den lägre momsen tillämpas när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, vilket normalt är vid leverans. Det innebär till exempel att:

en vara som levereras före 1 april 2026 ska beskattas med 12 procent, även om fakturan skickas senare

en leverans som sker från och med 1 april 2026 ska beskattas med 6 procent, även om fakturan ställts ut i förskott

Det är därför viktigt att företag ser över sina rutiner för fakturering och lagerhantering inför övergången.

Förskottsbetalningar innan leverans

I de fall leverantörer ställer ut förskottsfakturor i nära anslutning till övergångsdatumet kan finnas risk att felaktig momsskattesats tillämpas. Anledningen är att vid förskottsbetalningar är själva betalningen den beskattningsgrundande händelsen. Det innebär till exempel att:

om kunden betalar före 1 april räknas betalningen som en beskattningsgrundande händelse och då ska den gamla momssatsen 12 % tillämpas

betalningar som sker från och med 1 april ska beskattas med 6 %, även om fakturan skickats ut tidigare

Avhämtning och servering – fortsatt viktig gränsdragning

Gränsdragningen mellan livsmedel (6 procent) och restaurang‑ eller cateringtjänster (12 procent) blir fortsatt central för många aktörer. Skatteverket har kommunicerat att de i sina bedömningar kommer utgå från den praxis som finns från senaste gången momsen kopplad till mat skiljde sig åt – vilket var innan 2012 då restaurangmomsen sänktes från 25 till 12 procent.

Erik Nyström, auktoriserad skatterådgivare med fokus på moms, är skeptisk till att det tillvägagångssättet kommer att hålla:

”Att utforma sin vägledning utifrån hur samhället såg ut 2012 ser jag som tveksamt. Sedan dess har produkter och erbjudanden förändrats mycket, med exempelvis beställningar via QR-koder och appar. Det blir intressant att se om Skatteverket tvingas tänka om.