Deltagarna representerade bland annat kommuner, turismföretag, guider, restauranger, akademi och organisationer. Tillsammans diskuterade de hur tång kan bidra till nya upplevelser, stärka lokala samarbeten och skapa värde för både människor och natur.

Regenerativ turism – från hållbarhet till livskraft

Dagen inleddes med en föreläsning av Linda Staaf, turismfilosof vid Regenerative Tourism Studio, som introducerade begreppet regenerativ turism. I stället för att enbart fokusera på att minska negativ påverkan handlar det regenerativa perspektivet om att stärka och skapa förutsättningar för liv – för natur, människor och lokalsamhällen.

– Hållbarhet handlar ofta om stora frågor och standarder. Det regenerativa perspektivet utgår från platsen och vad man gör i relation till andra, säger Linda Staaf.

Hon menar att arbetssättet också kan ge ny energi i hållbarhetsarbetet. I stället för att enbart fokusera på att minska negativ påverkan handlar det regenerativa perspektivet om att återställa och stärka de system som bär upp natur, människor och lokalsamhällen.

– Vad kan jag göra för att göra min verksamhet mer livgivande? Det är en fråga som många upplever öppnar upp arbetet på ett mer kreativt och lustfyllt sätt.

Tång som upplevelse och möjlighet

Under workshopen diskuterades hur tång kan bli en del av nya upplevelser och erbjudanden i besöksnäringen.

Maria Kjellsson från Värdskap i Väst ser möjligheter att utveckla aktiviteter kopplade till havet.

– Jag skulle vilja testa tångsafari som en aktivitet för mina kunder. Jag gör redan hummer- och kräftsafari, så det känns som ett naturligt nästa steg.

Hon arbetar bland annat med verksamhet på Hampholmen utanför Smögen och vid Havets magasin i Väjern.

Möten som öppnar nya perspektiv

Flera deltagare lyfte värdet av att mötas över branschgränser.

Karolina Martinsson, Algblomman, var också på plats som föreläsare och inspiratör utifrån sitt arbete med tång som mat och upplevelse.

Historiskt har tång haft fler användningsområden än vi ofta tänker på i dag. Den har använts som näring till grödor, foder till djur och till och med som isolering i hus. Samtidigt menar Karolina att tångens plats i vår matkultur till stor del har gått förlorad.

– Tången behöver få en plats i vår matkultur igen – en plats den egentligen alltid har haft.

I sina upplevelser arbetar hon med tre steg: storytelling, feeling och doing. Genom berättelser, sinnesupplevelser och praktiska moment kan människor få en ny relation till havet.

– Vi upplever mer än vi förstår, och det är upplevelserna som formar våra beteenden.

Även Helen Veerman, projektledare för Testarena Skagerrak, betonar betydelsen av mötet mellan människor.

– Det händer så mycket när människor möts. Jag tar redan idag med mig ett utökat nätverk och flera kontakter som jag vill följa upp. Det händer mycket kring tång just nu, och det var värdefullt att få ett “lägereldsperspektiv” där alla bidrar med sina olika perspektiv.

En levande skärgård i framtiden

Under gruppdiskussionerna växte också större visioner fram.

Ingela och Marcus Holgersson från Skärgårdsidyllen i Grebbestad lyfte vikten av samarbete och gemensamt ansvar för kustens framtid.

– Vi ser en hoppfull “flaskpost till framtiden”: en levande skärgård där människor kan bo och verka på riktigt. Där alla är med och räknar och skapar förutsättningar för att det ska fungera.

Från samtal till handling

Workshoppen visade att intresset för tång är stort – men också att utvecklingen bygger på samverkan mellan många olika aktörer.

När företag, kommuner, forskare och entreprenörer möts kan nya idéer ta form. Och kanske är det just i dessa möten som framtidens kust utvecklas – där tång blir en naturlig del av både matkultur, upplevelser och platsutveckling.

Workshoppen arrangerades hos Symbioscentrum (Sotenäs kommun) inom projekten AlgLyftet – Från hav till upplevelse och SIRR, projekt som medfinansieras av EU och som arbetar för att utveckla en lokalt hållbar utveckling. Eventet medfinansierades också av Turistrådet Västsverige.