Den 14 oktober öppnar Bistron som blir den sista delen i Melker Anderssons och entreprenörerna Alexander Throne-Holst och Casten von Otters restauranger som går under namnet Skörden på Södermalm i Stockholm. Skörden är en mötesplats och kvarterskrog i olika format, från vardagsmat som serveras i delen som kallas Framfickan till streetfood under namnet Matbaren. På Orangeriet kan man ha möten och after work med olika aktiviteter.

Och i anslutning till allt detta så har trainee-programmet Chefs Camp anställt ett gäng matlagningsintresserade framtida unga kockar. Melker Andersson berättar att han haft idéen i många år.

– Skörden innefattar två delar, den första handlar om att driva restaurang med flera olika möjligheter att äta och dricka. En kvarterskrog 2.0 med aktiviteter och happenings, en slags fritidsgård för alla åldrar. Sen är Chefs Camp en stor del av Skörden, det är ett socialt projekt med integration i fokus, för och med unga människor som kanske inte hittat sin plats i samhället ännu.

Hur fungerar det?

– Vi har hållit på sedan april i år och tanken är att vi tar in fem personer varje månad och efter sju månader slussas man ut i vår bransch. Då har man fått en grund-coachning. Vi pratar inte så mycket om just utbildning utan Chefs Camp innebär att man får jobba och lära sig av duktiga kockar, det är en trainee-camp.

Och vad händer sen?

– Ja, efter sju månader går man vidare. Vår bransch skriker ju efter kockar så det är inte direkt brist på jobb. Chefs Camp är ingen förvaring av människor utan det handlar om att vi stöttar upp samtidigt som vi är tydliga med vad vi förväntar oss. Vi anställer ju dem så det måste finnas ett engagemang, ett intresse och en vilja att lära sig. Men det sagt, det här är verkligen ett hjärteprojekt för mig.

Hur har det gått tycker du?

– Det finns så mycket glädje och engagemang men det är mycket att lära sig och förstå även för oss. Det är både roligt och jobbigt, en stor utmaning. Men, på det stora hela fungerar det jättebra och vad jag också blir glad av är att jag har ju varit övertygad om det här länge. Många deltagare kommer från områden med integrationsproblem men det finns mycket vilja och energi, framför allt är det härliga människor.

Så, man kan höra av sig om man behöver en kock?

– Vi har inte börjat slussa ut ännu, och naturligtvis passar inte alla för yrket, det är som med vad som helst. Men, vi genomför en smart trainee-period där vi fokuserar på det viktigaste, det är där vi lägger kraften och vi gapar inte efter allt.

Har du fått några reaktioner i branschen på Chefs Camp?

– Det har varit mycket positivt, det är som sagt härligt att få göra ett riktigt hjärteprojekt på gamla dar. Öppna krogar har jag gjort tidigare men aldrig något sådant här. Det jag är minst orolig över är att det ska finnas intresserade restauranger som vill ta emot, redan innan jag startade Chefs Camp ringde folk mig och frågade om jag kände några kockar. Jag har ju stuckit ut hakan lite och sagt att jobb, det kommer jag kunna fixa åt alla – om de blir godkända naturligtvis.